Sitter i soffan och fryser om de bara fötterna med oklippta tånaglar och läser tidningar och lyssnar på radio och har en svag svag huvudvärk. Ja, jag är alltså ledig i dag.
Försöker njuta av ledighet men jag tycker det är svårt, många gånger kan det vara mer stressande att vara hemma och försöka göra ingenting än att sitta på jobbet och åtminstone beta av några av alla stjärnmärkta mail som släpar efter.
Samtidigt - det mest stressande är att sitta och stirra på sina stjärnmärkta mail på sin lediga dag och liksom inte vara tillräckligt i jobbmode för att avverka dem då heller.
Den som känner mig känner igen mig i det här bullshitresonemanget, det återkommer ju med jämna mellanrum, ett ältande av verkligheten som lätt blir tjatigt.
Men vafan.
Nånstans. Ska man ju. Älta. Ju.
Jag har lite svårt för den här supermoderna inställningen till allt, att allt är så jävla lätt hela tiden, allt kommer gå allt kommer fungera problemfritt allt kommer att bli succé. Mer förtjust i att erkänna att "fan, detta var knepigt, men jag löser det efter bästa förmåga".
För de som oftast lovar att de klarar vad som helst är inte sällan de som är minst kompetenta.
Kompetens är ju ett nittiotalsfenomen på många sätt. Såg på Gomorron Sverige i förrgår och där kunde ordet entreprenör stavas entrepenör på en namnskylt i 30 minuter utan att någon ändrade det. På självaste SVT. Det är galet underligt. På TV6 och Kanal 5 är de sammansatta orden i programtrailers ofta felaktigt särskrivna, det rullar i flera veckor i teve, ingen märker något.
Jag tycker det är märkligt. Men säkert någonstans en konsekvens av att folk alltid lovar mer än de kan leverera, för att de förväntas göra det.
Var vill jag komma med detta?
Inte en aning.
Jag ville mest, ja, du vet, låta lite. Höra min egen röst. Du behöver inte läsa.
Saker jag gillar just nu:
Matt Damon, Boris and The Jeltsins, Anja Pärson, Nicotinell sugtablett 1 mg, rött vin.
Saker jag ogillar nu:
Kräksjuka, kyla, hets och tidsbrist.
Hörs?
