teve, liv och opoppad kork

Jag ligger på soffan och har lite ont i ryggen. Såg igår det sista av sju avsnitt av oerhört spännande och välgjorda serien The Shadow Line. Underbart berättad och välkomponerad BBC-serie, och just BBC har gjort mycket bra på senaste tiden även förutom Hugo Blicks fria lekar i The Shadow Line. Inte minst Exile som var bra och The Trip som var helt magnifikt i sin enkelhet och genialitet.

I dag glodde jag de två sista avsnitten av The Killing, AMC-serien (kanalen som gjorde Rubicon och gör Mad Men) med bland annat Joel Kinnaman. Även den utmärkt, från sorgearbetet i inledningen till den eskalerande spänningen.

Generellt ser mina vardagar ut såhär just precis nu. Jag vaknar utmattad, går upp och åker och jobbar, blir pigg efter någon halvtimme på jobbet och klarar mig bra tills jag lämnar jobbet igen, då kommer en trötthet som bara botas av att jag går ut och springer eller åker och tränar. Häromveckan sprang jag närmare 11 kilometer, på en timme och sex minuter. Det är fan inte illa! Senaste sprang jag 7,7, också det en bra bit. Jag har börjat älska känslan jag får efter att ha sprungit. Fortfarande är det dock bara halvkul så länge jag håller på, det är efteråt som rushen kommer, glädjen, och den varar i flera timmar, gör mig smärt och får mig att sova bättre.

Sen kollar jag på serier. Sen sover jag.

Det går i perioder hur jag vill ha det. Två, tre veckor när jag är med på allt, deltar i aktiviteter, träffar människor, tycker om dem. Sen några veckor där jag mest vill vara ifred, ensam, i lugn och ro. Sen vänder det igen.

Det rör sig åt olika håll på massa andra sätt också. Periodvis vill jag bara ha fru och skaffa barn och bygga livsprojektet fullt ut som vilken medelklassmänska som helst. Periodvis vill jag vara helt ensam och träffa vem jag vill när jag vill men ändå vara min egen mest. Sen vänder det, som sagt.

Jag har inga illusioner om att det skulle vara särskilt unikt. Jag skriver mest ner det för att komma ihåg. Sen.

Om bara några dagar har jag semester och då ska jag försöka lyckas med konststycket att verkligen koppla av samtidigt som jag verkligen vill vara aktiv. Jag har goda förhoppningar om att det ska gå bra.

Annars: Behöver en liten breakthrough på en massa plan. Det behöver hända nåt.

Jag har en bättre flaska champagne i kylen, som jag aldrig drack på nyår, och som jag bestämde att jag skulle spara tills jag kände att jag har något att fira. Det är ju idiotiskt, som förhållningssätt, men jag tycker fan att den ska ligga där tills jag känner att jag har en tillräckligt stor grej att fira. Det ska inte vara så svårt. Det finns ett antal grejer jag tänker mig att det skulle kunna röra sig om, vitt skilda prylar, men jag kommer såklart inte skriva ut vad det är jag syftar på. Jag håller det för mig själv men I will let you know när jag kan poppa korken.